Elektrisk hjälp mot vintermörker

Inomhus såväl som utomhus är det mörkt såhär års. Även om den mörkaste delen av året är förbi: Du vet; den då man, om man skulle råka blinka runt middagstid, helt och hållet missar dagsljuset.

Vi har brukat ha levande ljus tidigare, men när vi nu har två katter som strosar runt i huset vill vi inte gärna ha brinnande ljus vi inte har uppsikt över. Och att hela tiden tända och släcka ljus –  eller värre, fundera på om man verkligen släckte ljusen i det rummet man gick ut från – gör att charmen med ljus försvinner.

Men, som alltid, kommer modern teknik till undsättning. De här ljusen är vanliga paraffinljus. Så när som inuti. Istället för en vanlig ljusveke innehåller de en liten batteridriven LED-lampa. Och inte nog med det, de har även en timerkrets. Så man slår på dem, sen lyser de i åtta timmar, slocknar och slår på sig igen ett dygn efter att man tände dem första gången. Och sen fortsätter de på det sättet tills dess man slår av strömbrytaren.

Med andra ord får man traditionellt paraffinljussken som sköter sig självt. De finns i två storlekar, små och stora blockljus. LED-lampan gör att de nästan inte drar någon ström alls.

Och så kan man ha dem på ställen där man defintivt inte vill ha vanliga ljus. Som här i julkyrkan, där ett av LED-ljusen fått ersätta den gamla 15-wattslampan.


Men ändå. Det går åt batterier. De stora ljusen drar dessutom C-celler. Så som en bonus av vinterljusen har vi tittat över vår batterihantering. Dags att gå över till uppladdningsbara batterier.

Av någon outgrundlig anledning ligger Sverige inte lika långt framme på den här fronten som på många andra energiområden. Utvecklingen på batteriområdet har gått väldigt fort de senaste åren – titta bara på de batterier som sitter i våra telefoner, datorer och moderna el-bilar. Men i butikerna hänger fortfarande mestadels 2:a-sortering. Världens effektivaste uppladdningsbara batterier, Sanyo/Panasonics Eneloop, har, vad jag kunnat hitta, ingen officiell distributör i Sverige.

Tack och lov kan Internet hjälpa till här, och handlar man från engelska Amazon hittar man Eneloops betydligt billigare, inklusive frakt, än vad svenska specialistbutiker kan erbjuda.

Sen måste man ha en speciell batteriladdare också. De batteriladdare som säljs hos de stora kedjorna laddar visserligen snabbt, men med alldeles för hög effekt. Med resultat att batteriet slits ut långt snabbare än de cirka 2000 uppladdningar ett modernt batteri kan hantera innan effekten går ner. Att ladda sina batterier, oavsett märke, med en GP-snabbladdare är som att skiva bröd med en motorsåg. Det går, men det blir mycket spill.

Vill man inte lägga hela veckopengen på en Maha 808 ser det ut som om IKEAs LADDA är en ombrandad Panasonicladdare. Inte bäst, men betydligt snällare än många konkurrenter.

Så nu har vi kattsäker hyfsat miljövänlig mysbelysning över hela huset. Extra bonus när man bor på landet och emellanåt kan råka ut för strömavbrott är såklart att man inte blir stående i mörkret och tvungen att famla sig fram till närmaste ficklampa.

Halvskafferi

Semestern har bland annat inneburit lite inomhusarbete. I stället för att låta kylfrysarna stå mot en tråkig vägg beslöt vi att bygga ett litet krypin åt dem. Dels för att väggen är så tråkig, men också för att kylfrysar i sig är så tråkiga. Vi började med att ställa ut vitvarorna i vinkel mot väggen.

gom0403
Och så byggde vi in dem med några väggar. Så här ser det ut efter steg ett. Nu skall alltihopa målas, och sen skall det monteras lister. Och i stället för IKEA-bänken som micron står på, till höger i bild, skall det på samma plats byggas en hylla upp till tak för torrvaror (och micron).

gom0404
Några detaljer: En liten avställningsbänk för saker som skall in eller ut ur kylen, med hyllor på båda sidor och två hyllor för skärbrädor i mitten.

gom0405
Det blev också plats för en prydnadshylla för diverse gamla förpackningar vi inte har hjärta att slänga.

gom0406