Höstfärger

gom0414

Trots att vi bor i en skog har skogsbrynet inte visat några direkta höstfärger än. Det enda jag hittar är det här fågelbäret som drar lite mot rött, men fortfarande har mycket grönt kvar.

gom0411

Tittar man på de små träden däremot har både den vingade benveden och blomsterlönnen anlagt ordentlig makeup.

gom0412

Till höstfärgerna hör ju också smutsgrått och tristbrunt. Ett par väldigt energiska små svampkolonier i gräsmattan står för detta.

gom0413

Upprotat

gom0283

Vi köpte en vingad benved förra året. Efter att ha tittat ut var den skulle stå satte jag spaden i jorden. Bonk. Det visade sig att precis på samma plats fanns en gammal bokrot, kapad i markhöjd. Men under marken fanns hela rotklumpen kvar. Vi planterade benveden en bit bort i sin kruka, i väntan på att vi hade gjort av med roten.

Det har inte varit högprioriterat arbete, så först härom helgen blev det av. Först gräva runt hela roten, sedan hugga av alla rötter som stack iväg, sen ner med en domkraft under roten för att kunna lyfta den och slita av hjärtrötterna. Och slutligen, rulla upp rotklumpan ur gropen.

Så nu, knappt ett och ett halvt år senare, är den vingade benveden slutligen planterad. Rotklumpen får agera blickfång i trädgården nästa år. Det syns lite dåligt på bilden, men den är närmare en meter på alla håll. Pust.

gom0284

Benved

gom0198

 

Ett av mina favoritträd är benved. Den blir lika ofta buskage som litet träd, och som många andra slyväxter tar den sig fram med utriggare längs marken, som rotar sig en bit bort. Men den här skall stammas upp och bli ett träd.

Benved får underbara frukter på senhösten, och ofta vackra höstfärger. Fast där kan den inte jämföras med sin odlade släkting vingad benved. En sån syns också på bilden, framför det lilla risstaketet uppe till vänster. (Den har inte fått sin slutliga plats än, utan är planterad med kruka medan den väntar på att vi skall ha rensat upp där den skall stå.)